Utbildningsstyrelsen beslutar
Utländsk examen och behörighet till tjänst

Över 400 personer vänder sig varje år till utbildningsstyrelsen i hopp om att få sin utländska högskoleexamen godkänd. Utan ett positivt beslut kvalificerar en utländsk examen inte för en tjänst inom den offentliga förvaltningen.
Förvaltningsbeslut som gäller utländska examinas giltighet styrs i Finland av två olika lagar. Undervisningsrådet Carita Blomqvist vid utbildningsstyrelsen berättar att den ena lagen gäller EU/EES-området och den andra den övriga världen. EU/EES- lagstiftningen, som följer EU-direktiven, gäller medborgarna i dessa länder och den andra lagen medborgare i alla andra länder.
När olika examina jämförs brukar man tala om att ”erkänna”, ”jämställa” eller ”motsvara”. Enligt Blomqvist är termerna begripliga och korrekta eftersom godkännandet av en examen som tagits i ett annat land i allmänhet innebär att personen i fråga är behörig till en tjänst i Finland.
Vid utbildningsstyrelsen, som godkänner examina, anser man att det i hög grad är fråga om att betjäna medborgarna, varför man har en positiv grundinställning ansökningarna.
- Men inte ens direktiven bäddar för ett automatiskt erkännande av en examen utan det är alltid frågan om ett individuellt beslut eftersom utbildningssystemen är olika i alla länder och behörighetskraven för tjänster likaså varierar.
- Skillnaderna gäller i synnerhet vilken uppgift den utländska utbildningen kvalificerar för. Av det följer att beslutsfattandet inte kan vara automatiskt utan måste förutsätta noggrant övervägande, förklarar Blomqvist.
Beträffande de allmänna utgångspunkterna framhåller hon att till de saker som bör jämföras hör frågor med anknytning till
EU/EES-lagstiftningen, t.ex. hur ett yrke regleras, d.v.s. vilken utbildningsnivå som kvalificerar för yrket i EU/EES-landet och i Finland.
- Om skillnaden är betydande erkänns examen troligtvis, men med förbehåll.
- I fråga om att ställa tilläggskrav är skillnaden stor mellan EU/EES-medborgare och andra. Beträffande EU/EES-medborgarna kan kravet inte gälla fortbildning utan t.ex. anpassningstid, arbetserfarenhet eller behörighetsprov. Vi talar uttryckligen om yrkeskompetens och hur den kan kompletteras.
- När det gäller personer från den övriga världen granskas utbildningen och examen noggrannare. Fokus är på andra saker men avsikten är densamma.
Blomqvist betonar att de saker som jämförs i fråga om utländska examina huvudsakligen är gemensamma liksom även besvärsrätten.
- Den är en central fråga och gemensam för båda lagarna.

Officiell utbildning

Inom EU/EES-området har direktiven verkställts på så sätt att endast personer med högskole- och i vissa fall institutsexamen behöver ansöka om att få sin examen godkänd.
- Det innebär att examina från yrkeshögskolor och högskolor hör till de frågor vi tar ställning till. Enligt lagen kan arbetsgivaren däremot direkt bestämma om behörigheten för personer med mindre än en treårig utbildning på andra stadiet, varför det inte ens är möjligt, frånsett vissa undantag, att få ett förvaltningsbeslut - godkännande - som gäller lägre examina.
I praktiken innebär det att en person som inte har högskole- eller yrkeshögskoleutbildning har rätt att söka arbete direkt tack vare sitt betyg och den behörighet han eller hon fått. Det finns rätt få yrken för vilka det krävs en särskild yrkesexamen. Det som framför allt krävs är en viss kompetens, vem som helst får t.ex. inte arbeta som elmontör.
- Men för dem som fått sin yrkesutbildning i dessa branscher utomlands gäller samma kompetenskrav som för personer som har studerat i Finland, framhåller Blomqvist.
Hon tar inte alls upp behörighetskraven eller motsvarigheten mellan examina inom hälsovårdsbranschen. Orsaken är helt enkelt den att beslut som häller hälsovårdsbranschen fattas av Rättsskyddscentralen för hälsovården. Inom hälsovårdsbranschen finns dessutom en hel del regler som gäller utbildningen på andra stadiet och som inte hör till utbildningsstyrelsens kompetensområde.
Enligt Blomqvist finns det vissa grundläggande saker som är absoluta förutsättningar för ett godkännande av examina. Det viktigaste är att en examen är officiell i det land där den tagits: såväl examen som högskolan bör ingå i det officiella systemet. En europeisk examen som inte hör till landets utbildningssystem och inte ger behörighet inom landet kan därför inte erkännas i Finland. Utgångspunkten är behörigheten.
- En annan sak som är värd att notera är att vi inte erbjuder arbete utan endast bedömer kompetensen och om en examen motsvarar den finländska.
Sysselsättningen är en helt annan sak. En godkänd examen är nödvändig för personer som söker arbete inom den offentliga sektorn (staten, kommuner, samkommuner, offentligrättsliga inrättningar), där man bl.a. har lagstadgade behörighetskrav. I Finland definieras kraven allt oftare efter utbildningsnivån: av en tjänste- eller befattningsinnehavare krävs antingen högskoleexamen eller högre högskoleexamen.
- Nivån syftar på högskoleutbildning i Finland eller en utländsk utbildning som godkänts här. Den som fått sin utbildning utomlands kan inte utnämnas till en tjänst eller befattning om hans eller hennes utbildning och behörighet inte erkänts. Spelreglerna är klara. Det mottagande landet beslutar alltid om en utländsk examen fyller behörighetskraven. Personer som t.ex. avlagt sin examen i Finland och söker en tjänst i Sverige måste alltså vända sig till de svenska myndigheterna för att få ett beslut om sin behörighet.

Ansökan

Ansökningar som gäller godkännandet av högskoleexamina kan skrivas på alla nordiska språk - detta i enlighet med nordiska avtal - och på engelska, tyska och franska. De kan även skrivas på andra språk men måste i så fall förses med en auktoriserad översättning. Ansökningsblanketter finns på finska, svenska och engelska. Till ansökan fogas examensbetyg, som kan kompletteras med annat skriftligt material med relevans för examen, samt en kopia personuppgifterna i passet.
Ett stort språkområde som fortfarande saknar egna ansökningsblanketter är det ryska. Blomqvist berättar emellertid att utbildningsstyrelsens ansökningsanvisningar har översatts också till ryska eftersom medborgare i Ryssland och andra OSS-länder har visat ett växande intresse för att få sina examina godkända i Finland.
- Under vårens lopp kommer vi att ha rysk text på nätet. Vi har också ryskspråkiga anvisningar för hur blanketterna fylls i för att underlätta ansökningen.
- För närvarande kommer nästan hälften av ansökningarna från personer som tagit sin examen på ryska eller vars modersmål är ryska.
Enligt Blomqvist växer antalet ansökningar hela tiden. Sedan utbildningsstyrelsen fått kompetens att i stället för undervisningsministeriet fatta besluten om utländska examinas giltighet - sommaren 1997 - har antalet ansökningar växt med närmare 80 procent. Den årliga ökningen har varit femton procent i snitt.
- År 2003 fick vi drygt 500 ansökningar. Mängden avspeglar den stora befolkningsgrupp som flyttat in från närområdena, är högutbildad och i många fall har en akademisk examen.
- Vi får också allt fler ansökningar från finländare som har studerat i utlandet. Det är uppenbarligen relativt få av dem som stannar kvar utomlands.
Blomqvist berättar att Sverige som traditionellt tagit emot finländska studerande numera kommer på andra plats efter Storbritannien, om man utgår från antalet ansökningar.

168 euro

Den undertecknade ansökningsblanketten kan sändas till utbildningsstyrelsen från vilket land i världen som helst. Blomqvist understryker två saker: bilagorna bör inte utgöras av betygsoriginal och kopiorna måste översättas av en auktoriserad translator, som har rätt att översätta från källspråket till finska eller svenska.
- Beslutet, som är avgiftsbelagt, kan vi skicka endast till postanstalter i EU/EES-området, till den anstalt som är närmast sökanden. Ett beslut till andra länder - t.ex. USA – måste däremot lösas ut antingen i Finland eller i ett EU/EES-land.
Begränsningen beror på betalningspraxis. Byråkratiska regler gäller inte utan beslutet kan lösas ut av någon annan person. Beslutet kostar 168 euro. Summan har varit lika stor (1000 mk = 168 euro), sedan början av 1990-talet.

Sakkunnigutlåtande

Inom vissa branscher finns krav som gäller t.ex. anställning, säkerhet eller hälsa och bygger på regler som är desamma för alla.
Om de inte kräver högskoleexamen omfattas de inte heller av kravet på godkännande.
- Utbildningsstyrelsen kan även på ansökan skriva ett sakkunnigutlåtande för en person som vill bedriva forskarstudier i Finland eller behöver ett intyg att visa en finländsk arbetsgivare. Det är i sista hand arbetsgivaren som bedömer sökandens kompetens.
Också den som har avlagt sin examen i Finland kan be om ett sakkunnigutlåtande, som i detta fall beskriver den finländska examen i allmänhet eller speciellt lyfter fram synpunkter som sökanden bett om. Sakkunnigutlåtandet kostar 84 euro (plus 22% moms, summa 102,48 euro) eller om utlåtandet kräver mycket utredningar, 168 euro (plus 22% moms, summa 204,94 euro).
Enligt Blomqvist finns det ingen entydig lista på hur studier och examina motsvarar varandra. Systemen förändras hela tiden och en examen med samma samn - t.ex. laurea i Italien - kan höjas eller sänkas: tidigare var laurea en högre högskoleexamen, men numera är den en lägre högskoleexamen, medan den högre kallas laurea specialista.
- På motsvarande sätt är vår pol.kand. numera en lägre högskoleexamen och pol.mag. den högre.
Vi fattar ytterst få negativa beslut. Den vanligaste orsaken till ett negativt beslut är att examen eller högskolan inte är officiell. Även om en examen inte fyller de officiella kriterierna kan utbildningen ändå vara rätt bra och till nytta på arbetsmarknaden i den privata sektorn, där affärslivets regler och inte myndighetsbeslut är de rådande. Ett exempel är det populära MBA-påbyggnadsprogrammet.
Beslut kan i medeltal väntas inom en dryg månad. Men Blomqvist rekommenderar den som behöver ett beslut att vidta åtgärder så fort det är klart att ett sådant behövs.
- Det lönar sig att söka genast för vi tar inte ställning till språkkunskaper eller annat som kunde förbättras om ansökningstiden skjuts upp, framhåller Blomqvist.
TILLÄGGSINFORMATION
www.oph.fi/info/recognition
e-post: Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa det
tfn: +358-9-774775
fax: +358-9-77477201
adress: Utbildningsstyrelsen PB 380 (Hagnäsgatan 2), 00531 Helsingfors

GODKÄNNANDET AV EXAMINA
- gäller i regel högskoleexamina
- en utländsk examen godkänns för att gälla i Finland
- godkännandet behövs för offentliga tjänster och befattningar
- utbildningsstyrelsen fattar beslutet
- godkännanden som gäller hälso- och sjukvården sorterar under Rättsskyddscentralen för hälsovården (www.teo.fi)
- ansökningsblanketterna kan ifyllas på alla nordiska språk samt på engelska, tyska och franska
- varje fall är unikt. Någon jämförelselista finns inte. Beslutet fattas alltid av det mottagande landets myndigheter
- handläggningstid 1-2 månader
- beslutet kostar 168 euro

SAKKUNNIGUTLÅTANDEN
- ges av utbildningsstyrelsen
- gäller yrkesexamina som avlagts utomlands och inte är högskoleexamina
- i utlåtandet jämförs examen med närmast motsvarande finländska yrkesexamen
- den som avlagt yrkesexamen i Finland kan be om ett utlåtande där hans eller hennes examen jämförs med en utländsk examen
- utlåtandet kostar 84-168 euro plus moms 22% (102,48 - 204,96 euro)

Text: Pentti Peltoniemi
Foto: Tiina Laitinen